Logga in

Vilken typ av artiklar

Vi välkomnar bidrag som berör socialrätt i vid bemärkelse, dvs. socialrättens alla ämnesområden - socialförsäkringsområdet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården (inklusive tvångsvårdslagstiftning). Till socialrätten räknas till exempel också medicinsk rätt och barnrätt. I enlighet med målsättningen att främja nordisk samverkan ser vi gärna bidrag från samtliga nordiska länder och inte minst artiklar som innefattar nordiska jämförelser. Tvärvetenskapligt präglade bidrag är också välkomna. Artiklar kan vara skrivna på något av de skandinaviska språken eller engelska.

NST publicerar först och främst vetenskapliga artiklar men även rättsfallskommentarer under rubriken Socialrätt i högsta instans - dvs. kortare bidrag som tar sikte på aktuella avgöranden från de nordiska högsta instanserna och de europeiska fora som dömer i och beslutar om socialrättsliga frågor. I tidskriften publiceras även recensioner och debattartiklar. När det gäller vetenskapliga artiklar tillämpar tidskriften dubbel blind granskning (double blind peer review) av artiklar, dvs. granskning av två experter som är anonyma både i förhållande till författaren och varandra.

Manuskript som insänds till NST får inte vara publicerade tidigare, ej heller vara föremål för bedömning av annan tidskrift eller förlag.

Den redaktionella processen

Manuskript ska vara redaktionen till handa senast den 31 mars respektive den 31 oktober.

För bidrag avsedda att publiceras som expertgranskade artiklar skickas manuskriptet i Word eller motsvarande program. Filen ska vara avidentifierad och sakna uppgifter om namn och andra hänvisningar till författaren (se vidare nedan). Observera att det kan vara nödvändigt att ta bort information om författare under ”Egenskaper” för dokumentet i Word. Till artiklar ska ett abstract på engelska (om artikeln är skrivet på ett skandinaviskt språk) eller ett skandinaviskt språk (om artikeln är skriven på engelska) om max 250 ord bifogas. Filen ska vara döpt till artikelns titel.

För övriga typer av bidrag som inte blir föremål för granskning mer än redaktionell granskning (rättsfallskommentarer, recensioner och debattartiklar) döps manuskriptet efter författarens efternamn t.ex. Pettersson.doc.

Till samtliga bidrag ska en författarpresentation bifogas.

Bidrag skickas som bifogade filer med e-post till redaktionen – via redaktionssekrererren Tim Holappa på adress: tim.holappa@juridicum.su.se. Ange i e-postmeddelandet författarens titel, arbetsplats (motsvarande), telefonnummer och e-postadress. Om flera författare anges en kontaktperson och dennes kontaktuppgifter.

Frågor till redaktörerna kan skickas till pernilla.leviner@juridicum.su.se, thomas.erhag@law.gu.se eller anna-sara.lind@jur.uu.se.

Granskning

För expertgranskade artiklar går granskningsprocessen till så här:

  1. Inkomna bidrag granskas först av redaktörerna. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera felskrivningar och liknande.
  2. Om redaktörerna bedömer att publicering är aktuell skickas den avidentifierade artikeln för granskning till två gentemot varandra och författaren anonyma forskare (peer review).
  3. Redaktionen tar emot granskningsprotokoll från granskarna för vidare förmedling till författaren.
  4. Författaren erhåller så snart som möjligt besked om bidraget kan publiceras, eventuella kommentarer från granskaren samt uppgift om tidsplanen för produktionen.

För övriga bidrag som rättsfallskommentarer, recensioner och debattartiklar etc. går granskningsprocessen till så här: Redaktörerna bedömer om bidraget ska publiceras och återkopplar så snart som möjligt till författaren.

Särskilt om anonymisering inför granskning

För att säkra en anonymiserad refereebedömning ska alla författarnamn tas bort i text, tabeller och figurer såväl som formuleringar där det framgår vem som är författare. Tänk även på att ta bort information om namn och eventuell institutionstillhörighet i word-dokumentets egenskaper (kan beroende på Word-version göras genom Arkiv/egenskaper eller Office-knappen/förbered/Kontrollera dokument). Även projekttitlar och liknande kan vara avslöjande. Vad gäller referenser kan ett stort antal referenser till egna publikationer vara avslöjande, men de behöver inte vara det. Generellt är det brukligt att referenser till publikationer där det framgår att artikelförfattaren är ansvarig anges ”Författare (1998)” och likadant i referenslistan, utan titel. Det viktigaste är dock att författaren/författarna själva funderar kring vad som kan vara avslöjande för just den inskickade artikeln. En författare som utförligt refererar till sig själv enligt principen ”författare (årtal)” kan i vissa sammanhang vara lättare att identifiera än om referensen hade skrivits ut som vanligt.

Korrektur

Efter sättning skickas förstakorrektur till författaren från eddy.se tillsammans med uppgift om svar på korrektur senast måste vara åter.

Manuskriptet med sedvanliga korrekturändringar återsänds till bokproduktion@eddy.se, företrädesvis som PDF-kommentarer eller ett inskannat dokument med e-post. Om det saknas möjlighet att skanna kan en pappersutskrift av manus med korrekturändringar skickas med post. Är det endast ett mycket begränsat antal enklare ändringar går det bra att meddela dessa per e-post.

Redaktörerna stämmer av att ändringarna i det upprättade andrakorrekturet är korrekta. Enbart vid behov (såsom vid mer omfattande ändringar) sänds ett andrakorrektur till författaren.

Författaren erhåller i samband med publiceringen digitalt särtryck samt även ett exemplar av häftet när det utkommer från tryck.

Författaren har tillstånd att sprida det elektroniska särtrycket för personligt bruk utan kommersiellt intresse. Hänvisning måste då ske till att den har publicerats i NST.

Skrivregler

För att underlätta produktionen av Nordisk socialrättslig tidskrift bör följande regler följas.

När det gäller längd på vetenskapliga artiklar är ett riktmärke för maxlängd 10 000 ord eller 25 sidor i times new roman, 12 p, 1,5 radavstånd.

Avseende rättsfallskommentarer är ett riktmärke 2000-3000 ord.

Titel

Bidragets titel ska inte skrivas med enbart versaler.

Exempel: Sekretess inom skolan

Rubriksättning

Normalt bör inte fler än tre rubriknivåer nyttjas. Dessa bör anges med siffror och ord enligt nedanstående exempel. Numrering och text ska avskiljas åt med tabb.

Rubrikerna ska inte skrivas med versaler.

Exempel:
3. Sekretess
3.1 Skaderekvisit
3.1.1 Prövningen

Text

Texten bör skrivas i storlek 12 punkter och med enkelt radavstånd.

Underordnad text samt citat av olika slag bör skrivas i storlek 10 punkter och med indrag, så att denna kan skiljas från brödtexten.

Fotnoter

Fotnoter ska anges i arabiska siffror. Fotnotshänvisning sätts normalt ut efter punkten i meningen.

Exempel: Förvaltningsmyndigheternas självständighet har diskuterats i både juridik och statsvetenskap.1

Referenshantering

Referenshänvisningar görs i fotnoter med full referens första gången. Därefter kan kortversioner användas. Artikeln ska inte innehålla källförteckning. Vedertagen referenshantering kan variera inom olika rättssystem och för tvärvetenskapligt inriktade artiklar, varför viss variation kan accepteras. Det är viktigt att respektive artikel har en konsekvent referenshantering. När det gäller hänvisning till litteratur förordar vi referenser enligt exempel nedan.

Exempel:

Vahlne Westerhäll, L. På saklig grund, 2 uppl. Gleerup, Malmö, 2017 s. 100.

Vandenhole, W., Desmet, E., Reynaert, D. & Lembrechts, S. (Red.) Handbook of Children’s Rights Studies, Routledge International, 2015.

Åhman, K., Barnkonventionen i svensk rätt, i Lind, A.S., & Namli, E. (Red.) Mänskliga rättigheter i Sverige, Studentlitteratur AB, Lund, 2017.

Leviner, P., Child participation in the Swedish child protection system – child-friendly focus but limited child influence on outcomes, International Journal of Children’s Rights, Vol. 26, Nr. 1, s. 136-158, 2018.

Hänvisningar inom texten

Hänvisningar inom texten ska inte göras till sidor i artikeln utan till den fotnot eller till det avsnitt i texten som berörs. Detta på grund av att sidnumreringen i tidskriften inte kommer att överensstämma med manuskriptets.

Exempel: Se not 8 ovan, Se avsnitt 4.2.

Lagrum

Lagrum bör skrivas på samma sätt som i offentligt tryck. Lagar och andra författningar skrivs med liten begynnelsebokstav förutom när de står i början av en mening.

Första gången en författning nämns bör den anges med fullständigt namn i bestämd form, SFS-nummer samt eventuell förkortning.

Senare i texten används namnet på författningen eller förkortningen.

Exempel: I 10 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), KL, föreskrivs att varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad. Av 10 kap. 2 § KL framgår vilka beslut som får överklagas.

Hänvisning till EU-rättsakter sker på motsvarande sätt.

Exempel: I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet finns närmare bestämmelser om hur medborgare kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag. Förordning 211/2011 uppställer bland annat vissa krav på organisatörerna bakom ett medborgarinitiativ.

Om rättsaktens fullständiga namn är långt kan hänvisning i stället göras i fotnot.

Exempel: Enligt körkortsdirektivet1 ska körkort från andra EU-länder erkännas i Sverige.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort.

Förkortningar

Vid förkortningar bör punkt nyttjas. Exempel: prop., t.ex., s., bl.a.

Avstavningar m.m.

Avstavningsprogram ska inte användas, liksom inte heller manuella sidbrytningar. Inte heller bör layouten ”förbättras” genom att avsnitt föregås av flera blankrader eller liknande.

Personnamn

Vid referat av domar och beslut bör personnamn anges på samma sätt som i Högsta förvaltningsdomstolens årsbok.

Exempel: A.A. överklagande kammarrättens beslut ...

Källförteckningar m.m.

Artikeln ska inte innehålla källförteckning eller innehållsförteckning.